SAAB:s bilfabrik i Trollhättan sysselsätter 4000 anställda, med underleverantörer blir det ca 12 000 personer som är direkt beroende av SAAB för sin försörjning. Saab fabriken har under de senaste 12 åren gått med en ekonomisk förlust som uppgår till ca 25 miljarder kronor eller drygt 45 miljoner i veckan. Av detta kan man dra slutsatsen att SAAB i sin nuvarande form knappast har någon större framtid. En framtid har däremot Saabs många tusen anställda med sin specialkompetens. Dessa 12 000 anställda besitter i många avseenden en spetskompetens som är oumbärlig för en industrination som vill möta framtiden med ny och miljövänlig teknik när det gäller kommunikationer. Vintrarna de två senaste åren visar med all tydlighet bristen på moderna och uthålliga kommunikationsmedel i Sverige.
Sett ur det perspektivet är det mer än tragiskt att se när Maud Olofsson och Näringsdepartementet låter SAAB:s VD Victor Muller resa jorden runt för att likt dåtidens hästhandlare sälja vad som säljas kan. Än presenteras en ekonomisk uppgörelse med den ryske finansmagnaten Vladimir Antonov, för att nästa dag ersättas med en uppgörelse med den kinesiske biltillverkaren Hawti motorgroup. När detta visade sig vara mer önskan än verklighet letade Victor Muller genast upp en ny räddningsplanka, i detta fall skall en kinesisk bilhandlare rädda SAAB. Bilföretaget Pang Da Automobile kliver in på scenen och lovar att beställa 30 000 bilar. Det antalet bilar är i detta sammanhang att betrakta som ingenting. Vad vi dagligen och stundligen tvingas att bevittna när det gäller statsmaktens behandling av SAAB och dess anställda är förnedrande för Sveriges arbetare och tjänstemän.
SAAB:s enda möjlighet till överlevnad på lång sikt är naturligtvis att Maud Olofsson omedelbart entledigas som industriminister och att riksdag och regering beslutar sig om att föra en industripolitik som är framåtsyftande. En industripolitik som inte låter sig styras av holländska, ryska eller kinesiska börsspekulanters pyramidspel. Ett första steg i den nya industripolitiken är att staten tar över ägandet av SAAB. Nästa steg är att omedelbart börja utvecklandet av en ny och mycket miljövänlig bilmotor. Framtidens SAAB behöver inte stanna där. Dessvärre är det så att en annan och kanske viktigare uppgift för framtidens kommunikationsmedel är att utveckla fordon för spårbunden trafik som tål det svenska klimatet. Det är förmodligen där som SAAB:s verkliga utmaning inför framtiden kommer att stå. SAAB kommer att lyckas med framtidens teknologi förutsatt att företaget slipper Maud Olofsson och de parasiter hon företräder.
Sveriges Kommunistiska Parti
Partistyrelsemötet 29/5 2011
