Kapitalismen

Fascismen – ett kapitalistiskt fenomen

Den kapitalistiska förintelsen

Totalitarismen

Brott mot mänskligheten

Sovjetunionen

Kambodja

Srebrenica

Sverige

Levande historia, utan förfalskning

Vad är kapitalism?

Kapitalismen, den mest utvecklade formen av marknadsekonomi, är ett socioekonomiskt system med följande generella huvuddrag:

  • Systemen för produktion och distribution av varor och tjänster ägs inte av de människor som arbetar för att producera dessa varor och tjänster, utan av en liten minoritet som kallas för kapitalister, och som idag utgör mindre än 1% av befolkningen.
  • Kapitalisterna äger även finanssystemet, d v s banker och kreditinstitutioner.
  • Den stora befolkningsmajoriteten måste sälja sin arbetskraft till kapitalisterna för att överleva*.
  • Huvudmålet för produktionen är att maximera vinster för kapitalisterna, så att de kan ackumulera så mycket kapital som möjligt.
  • För att maximera vinster måste kapitalisterna kontinuerligt sträva efter att tvinga arbetarna att producera så mycket som möjligt för de minsta möjliga lönerna.
  • Kapitalisterna är organiserade i separata företag som i princip konkurrerar med varandra för marknadsandelar, råvaror, vinstgivande investeringsmöjligheter, m m. Kapitalackumuleringen måste maximeras för att företag ska växa och överleva konkurrensen.
  • Det sker en kontinuerlig konsolidering av dessa företag, eftersom många av dem inte kan överleva, med resultat att ett (monopol) eller ett fåtal företag (oligopol) dominerar i många sektorer.

 

*I dagens Sverige saknar tre av tio LO-medlemmar ett privat sparande som ekonomisk buffert, och hälften av dem som har en buffert har mindre än 20 000 kronor, enligt en undersökning som genomfördes i december 2007 av Scandinavian Research på uppdrag av AMF Pension.

Fyra av tio saknar också privat pensionssparande. Yngre saknar i större utsträckning än äldre ett pensionssparande eller ett privat sparkapital. (TT, 7 april 2008)

I vissa kapitalistiska länder är delar av produktions- och distributionssystemen ägda av den offentliga sektorn, som resultat antingen av att privatägda bolag har gått i konkurs och övertagits av staten eller kommunerna, eller för att arbetarrörelsen har fört en kamp för kontroll av dessa.

I vissa kapitalistiska länder finns sociala försäkringssystem för utbildning, sjuk-hälsovård, arbetslöshetsersättning, sjukersättning, pensioner m m, men dessa har i regel inte skapats av kapitalisterna, utan har vuxit ur arbetarrörelsens kamp. Socialförsäkringssystem finansieras i regel av arbetarna själva.

Historiskt sett har kapitalismen skakats av återkommande kriser som kännetecknas av hög och stigande arbetslöshet samt nedläggning av produktionsenheter. Huvudorsaken till krascherna ligger i en av systemets huvudmotsägelser, d v s att kapitalisterna kontinuerligt strävar efter att maximera vinster, och måste då producera så mycket som möjligt, samtidigt som de vill minimera lönerna.

Resultatet är ett växande glapp mellan utbudet av varor och tjänster och majoritetens köpkraft. Glappet blir periodiskt mycket stort, vilket innebär att försäljning av varor och tjänster sjunker, vilket leder till att en del arbetare sparkas, det i sin tur leder till ännu mindre köpkraft, o s v. Efter en tid – kan innebära flera år – kommer utbud och köpkraft i balans, och ekonomin börjar växa igen.

Imperialismen
Under 1800-talet utvecklades industrin starkt i en rad kapitalistiska länder och möjliggjorde för kapitalisterna att ackumulera enorma mängder kapital. Samtidigt fanns inte tillräckligt med lönsamma investeringsmöjligheter inom dessa länder för att absorbera allt detta kapital, så kapitalisterna sökte sig utomlands.

Konkurrensen om vinstgivande investeringsmöjligheter, marknadsandelar, råvaror, m m blev internationell och ledde fram till ett världsomfattande imperialistiskt nätverk i vilket mindre än 1 % av världens befolkning kontrollerar den globala ekonomin. Konsolidering och bildande av internationella monopol eller oligopol har kontinuerligt fortsatt.

Idag svarar ca 500 företag för 65 % av världshandel. T ex domineras den internationella spannmålshandeln av tre företag som är mer eller mindre okända för allmänheten – Cargill, Dreyfuss och Archer Midlands Daniel.

Notera: Under 1920- och 30-talet förekom en djup ekonomisk kris inom det kapitalistiskt system, och fascistiska samhällen utvecklades i vissa länder. Det är viktigt att förstå att fascismen är en specifik form av kapitalismen.

Tillbaka...