Partiet har djupa rötter i den svenska arbetarklassen. Det grundades 1917 ur det dåvarande socialdemokratiska partiet som en följd av kampen mot revisionen av marxismen. Det växte fram i kampen för fred, arbete och bröd, för demokrati, proletär internationalism och socialism.

SKP representerar kontinuiteten och det historiska arvet från Marx, Engels och Lenin inom den svenska arbetarrörelsen.

I sin kamp utgår partiet från förhållandena i Sverige och arbetarklassens bästa traditioner i vårt land. Samtidigt söker det att tillgodogöra sig erfarenheter från andra kommunistiska partier.

1848 – på våren: De första kommunistiska sällskapen bildas.
Dec: Det Kommunistiska Manifestet utkommer på svenska.

1881 – 6 nov: August Palm håller det första socialistiska föredraget i Sverige.

1882 – 4 mars: Första socialistiska tidningen, Folkviljan, börjar utkomma.

1886 – 27 – 29 augusti: Första skandinaviska arbetarkongressen i Göteborg förklarar anslutning till socialismen.

1888– 6 – 8 januari: Sydsvenska arbetarkongressen i Malmö antar ett marxistiskt program.

1889 – 19 – 22 april: Sveriges socialdemokratiska arbetarparti bildas.

1890 – 1 maj: de första majdemonstrationerna i Sverige.

1898 – 5 – 7 augusti: Landsorganisationen (LO) bildas.

1902 – 15 maj. Storstrejk för demokratisk rösträtt.

1903 – 24 mars: Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund bildas.

1906 – 2 oktober: Tidningen Norrskensflamman börjar utges regelbundet.

1907 – Socialdemokratiska ungdomsförbundet deltar i bildandet av Socialistiska ungdomsinternationalen.

1908 – Tidningen Stormklockans första nummer utkommer.

1909 – 4 augusti: Storstrejken mot lönesänkningar börjar.

1914 – Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress avvisar partiledningens krav på principlös underkastelse och stöd till första världskriget.

1916 – 18 – 19 mars: Fredskongressen sammanträder på initiativ av socialdemokratiska ungdomsförbundet.

1917 – 13 – 16 maj: Socialdemokratiska Vänsterpartiet bildas vid konstituerande kongress i Viktoriasalen, Stockholm.

1918 – 17 december: Allmän rösträtt införs.

1919 – 2 mars: Röda söndagen, allmän solidaritets- och propagandadag till stöd för Oktoberrevolutionen i Ryssland och de proletära resningarna i andra länder.
– 29 september: Lag om åtta timmars arbetsdag antas av riksdagen.

1921 – 25 – 26 mars: Socialdemokratiska Vänsterpartiets kongress antar de 21 villkoren för anslutning till Kommunistiska internationalen och ändrar partiets namn till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP).
– 14 – 15 maj: Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress beslutar anta namnet Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU).

1922 – 12 mars: I landsomfattande massdeputationer framför de arbetslösa sina krav till regeringen; stora arbetslöshetsdemonstrationer.

1927 – Sveriges och Sovjetunionens gruvarbetarförbund bildar ett vänskaps- och samarbetskommitté.

1928 – 1 augusti: Demonstrationer i anslutning till internationell kampdag för fred.

1929 – 26 – 27 januari: Arbetarnas fackliga landskonferens antar riktlinjer för kampen mot klassamverkan och de nya antifackliga lagarna.
– 7 november: Arbetartidningen i Göteborg börjar utkomma.

1930 – 2 januari: Tidningen Ny Dag utkommer som huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti.
– mars: Häftiga strider mot polisskyddade strejkbrytare i Halmstad.

1931 – 14 maj: Facklig arbetardemonstration i Ådalen beskjuts av militär. 5 arbetare dödas.

1932 – juli: Strejk, demonstrationer och strider mot strejkbrytare i Klemensnäs och Sandarne.

1933 – 24 mars: Kommunistiska partiets Centralkommitté föreslår Socialdemokratiska arbetarpartiet antifascistisk enhetsfront i kamp mot Hitlerfascismenoch för aktuella sociala krav.

1936 – Arbetarpartierna får vid valet sammanlagt majoritet i riksdagens andra kammare.

1937 – maj: Kommunistiska partiets 10:e kongress behandlar frågan om kampen mot krig och fascism och stöd åt den Spanska republiken.

1939 – 6 – 9 april: Kommunistiska partiets 11: kongress manar till enhet i kampen för fredens och nationens försvar.

1940 – 28 februari: Transportförbund införs mot de kommunistiska tidningarna.
– 3 mars: Fascistiskt mord- och mordbrandsattentat mot Norrskensflamman, varvid 5 människor dödas.

1941 – 28 maj: Kommunistiska partiet avger betydelsefull deklaration i riksdagen om värnet av Sveriges frihet och nationella oberoende.

1944 – april: Arbetarrörelsens efterkrigsprogram antas.
– 6 – 9 maj: Kommunistiska partiets 12:e kongress förklarar sin anslutning för genomförandet av Arbetarrörelsens efterkrigsprogram.

1945 – 5 februari: Strejk inom hela metallindustrin, pågår i 5 månader.

1946 – 18 – 21 maj: Kommunistiska partiets 13:e kongress antar Demokratins handlingsprogram.

1948 – 15 18 maj: Kommunistiska paritets 14:e kongress antar Demokratiskt kulturprogram.

1950 – 16 – 19 mars: Världsfredsrådets byrå håller sin tredje session i Stockholm som utfärdar Stockholmsappellen för förbud mot atomvapen.

1953 – 3 – 6 april: Kommunistiska partiets 16:e kongress antar programmet ”Sveriges väg till socialismen”.

1955 – Partiet för kampanj och motionerar i riksdagen mot de antidemokratiska fackföreningslagarna.
– 28 – 31 dec.: 17:e kongressen: Huvuduppgifter är kampen för fred och nationell självbestämmanderätt.

1957 – Rådgivande folkomröstning om ATP.
– 28 – 31 dec.: 18:e kongressen i tecknet av kampen för ATP och kvinnornas intressen.

1958 – Nyval till riksdagen. Partiet drar in listorna i 11 kretsar för att säkra majoriteten för ATP.
– Ungdomsförbundet SKU går samman med Demokratiskt ungdom.

1961 – 5 – 8 jan.: 19:e kongressen: handlingsprogram mot storfinansen. Anslutning till deklarationen. från 81 partiers konferens i Moskva. Omfattande kampanj mot atomvapen.

1962 – 19 febr.: partistyrelseuttalande mot personkult, för partiets självbestämmanderätt.

1964 – 3 – 6 jan.: 20:e kongressen. Partiordf. Hilding Hagberg fastslår partiets karaktär som oavhängigt svenskt parti. Med C H Hermansson som nyvald ordf. börjar den opportunistiska anpassningen åt höger.

1967 – 13 – 16 maj: 21:a kongressen. Partiets karaktär är huvudfrågan. Partinamnet ändras efter kompromiss till Vänsterpartiet Kommunisterna. Ungdomsförbundets namn till Vänsterns Ungdomsförbund (VUF).

1969 – Efter valframgångar 1964 och 1966 förlorar VPK halva valmanskåren (från 6,4% 1966 till 3%).

1969 – 19 – 21 sept.: 22:a kongressen antar handlinsprogram ”Folkmakt”. Ungdomsförbundet splittras och upphör.

1972 – 26 – 29 okt.: 23:e kongressen. Skärpta motsättningar .

1975 – 12 – 16 mars: 24:e kongressen. Fortsatt skärpta motsättningar. Framträdande företrädare för en klar kommunistisk linje utmanövreras ur partistyrelsen. Lars Werner blir ny partiordf. med 162 av 236 röster.

1976 – VPK-ledningen driver genom uteslutningar och stadgevidriga åtgärder partiet mot splittring.

1977 – 29 februari: Deklaration av kommunistiska partidistrikt om behovet av ett kommunistiskt parti
26 – 27 mars rikskonferens: Det kommunistiska partiet återupprättas under namnet Arbetarpartiet Kommunisterna (APK).

1990 – genom en kupp som följd av att APK tog avstånd från perestrojkapolitiken i Sovjetunionen och nedbrytningen av socialismen lämnar en grupp partiet och tar i strid mot partiets stadgan tidningen Norrskensflamman med sig.
Tidningen Riktpunkt ges ut istället.

1995 – 4-5 nov: 31:a kongressen beslutar att återta namnet Sveriges kommunistiska Parti (SKP)