Beskrivning
2021 har det gått 150 år sedan Pariskommunen både proklamerades och brutalt krossades. Världens första socialistiska revolution fortsätter att inspirera och att studera den framstår som minst lika viktigt idag som det var för 150 år sedan.
Utöver att vara en inspirerande historia om hjältemod och kamp, återgiven av en av vår tids skarpaste hjärnor, är det en politisk historia ur vilken den moderna revolutionära rörelse mognade. De slutsatser som Karl Marx drog – det var han som skrev det manifest som publicerades i generalrådets namn – kan vi än idag lära en hel del av.
Kanske mest känd är Marx skrift om Pariskommunen på grund av sin analys av staten, vars existens ställdes på sin spets under kommunens dagar.
I den tredje delen av sin text skriver Marx att ”arbetarklassen kan inte helt enkelt ta det färdiga statsmaskineriet i besittning och sätta det i rörelse för sina egna ändamål” och Engels fortsätter i inledningen med att konstatera att ”denna arbetarklass, för att inte gå förlustig sin egen nyss erövrade maktställning, å ena sidan måste undanröja hela det gamla mot den själv utnyttjade förtryckarmaskineriet”.
Här har vi, utan omskrivningar, den centrala sanningen: organ som byggts upp för att säkra en klass förtryck och utsugning av en annan kan inte användas för den förtryckta och utsugna klassens befrielse. Mot myten om staten riktar Marx och Engels här ett frontalangrepp. Därför måste arbetarklassen, i det att den befriar sig själv, också krossa hela det gamla statsmaskineriet – att ta det i besittning och använda det själv är en omöjlighet.
Innehåll
Introduktion till svenska upplagan
Inledning av Engels
Generalrådets första manifest om det tysk-franska kriget
Generalrådets andra manifest om det tysk-franska kriget
Generalrådets manifest om inbördeskriget i Frankrike 1871
Bilaga I
Bilaga II
Utdrag från ett brev från Marx till Liebknecht: 6 april 1871
Brev Från Marx till L. Kugelmann: 12 april 1871
Brev från Marx till Kugelmann: 17 april 1871
