United Fruit Company (UFC) grundades 1899 av den amerikanske affärsmannen Minor Keith. Företaget har sedan dess varit en ”stat i staten” i Guatemala. Vid 1930-talets slut ägde UFC närmare hälften av landets alla markområden. Det hade monopol på både odling och export av bananer samt ägde landets telekom- , telegraf- och nästan hela järnvägssystemet.

UFC var undantaget från inkomst- och importskatter. Närmare 80% av Guatemalas export gick till USA, i form av bananer och ca två tredjedelar av importen kom från USA. I folkmun kallades UFC el pulpo, d v s bläckfisken.

1951 valdes Jacobo Arbenz Guzmán till president. Vid denna tid kontrollerade UFC och ett fåtal godsägare omkring 70% av Guatemalas brukbara jord. Under Arbenz-regeringen stiftade parlamentet en lag om markreform, vilken skulle få som konsekvens att många stora gods tvingades att upphöra, för att sedan fördelas till fattiga bönder. Ca 65.000 hektar som ägdes av UFC men inte brukades, kom också att konfiskeras. UFC kompenserades dock för detta.

Arbenz-regeringen började konkurrera med UFC om odling och export av bananer. Företagets vinster var hotade.

Allt detta väckte oro bland UFC´s aktieägare i USA och godsägarna i Guatemala. Någonting måste göras.

Statskupp och massmord
Som alla stora amerikanska företag kunde UFC räkna med hjälp från USA:s regering, inte minst därför att flera makthavare hade nära relationer till det:
– Utrikesminister John Foster Dulles var medlem i den advokatbyrå som skrev företagets avtal med staten Guatemala.
– Brodern Allen Dulles, chef för CIA, var en av företagets advokater.
– Biträdande utrikesminister för interamerikanska relationer John Moors Cabot, var bror till en tidigare VD i UFC.
– President Eisenhowers personlige sekreterare var gift med chefen för UFC´s PR-avdelningen.

1954 bestämde Eisenhower-regeringen att Guatemalas lagligt valde president måste avsättas. Det amerikanska UD (State Departement) annonserade då plötsligt att Arbenz var en farlig kommunist. CIA ordnade en statskupp tillsammans med höga befäl inom Guatemalas armé. Arbenz tvingades att fly från landet.

Med USA:s stöd blev överste Castillo Armas Guatemalas president. CIA gav honom listor av motståndare som måste ”likvideras”, precis som de gjorde till Saddam Hussein 1963. UFC fick all sin mark tillbaka. Bananarbetarnas fackförening bannlystes, tillsammans med alla politiska partier, andra fackföreningar och bondeorganisationer.

Därefter började blodbadet. Under ledning av CIA-agenter och militärexperter från USA:s armé blev arbetare och bönder i Guatemala systematiskt mördade under flera decennier. Bestialisk tortyr blev en del av folkets vardag. Mayafolket, landets ursprungliga befolkning, blev utsatta för upprepade massakrer.

Clinton erkände, tyckte att ”det var fel”
1994 etablerade FN en kommission (MINUGA), för att rapportera om mänskliga rättigheter i Guatemala. Den konstaterade att uppåt 200.000 människor hade dödats av Guatemalanska diktatorer under USA:s ledning.

En amerikansk advokat vid namn Jennifer Harbury hade varit gift med en guatemalansk motståndsledare som dödats. Hennes ensamma kamp för rättvisa övertygade några kongressledamöter i Washington att kräva en utredning. Det visade sig att hennes man och en amerikansk affärsman som av en slump hade upptäckt att Guatemalas armé var inbladad i narkotikahandel mördades av överste Julio Roberto Alpirez, som i åratal hade avlönats av CIA och som dessutom hade studerat vid School of the Americas.

Slutligen blev Washington tvunget att erkänna USA:s inblandning i ett folkmord, begånget under ett flertal decennier. Den 11 mars 1999 rapporterade New York Times och Washington Post att president Clinton hade sagt att ”stöd för militära styrkor och underrätelseenheter (alltså dödsskvadroner) som hade utövat våld och omfattande repression var fel, med tillägg om att USA  inte fick upprepa detta misstag”.

Varken Clinton eller massmedierna i USA och Sverige krävde att FN skulle tillsätta en internationell tribunal för att döma de ansvariga för folkmordet i Guatemala. Forum för levande historia verkar vara helt ointresserat av att ens rapportera om detta brott mot mänskligheten.

United Fruit Company heter numera Chiquita Banana.

För mer information om dödens fält i Guatemala, se Blum, William, Killing Hope, Common Courage Press, 1995.