Richard Pipes (f. 1923) är professor emeritus i historia vid Harvarduniversitetet. I likhet med Robert Conquest är han en professionell antikommunist. Hans syn på verklighet och sanning är mycket flexibel, vilket framgår tydligt av hans samarbete med CIA.
Pipes var chef för det s k Team B som tillsattes 1974 av USA:s dåvarande försvarsminister Donald Rumsfeld och CIA-chef George Bush den äldre, när Gerald Ford var president. Rumsfeld och Bush var övertygade om att CIA:s rapportering om Sovjetunionen var opålitlig eftersom den underskattade ”det kommunistiska hotet”. Team B:s uppdrag var att ta fram alternativa rapporter som skulle bli mer pålitliga. Dessa skulle motivera ännu större satsningar på vapensystem för Pentagon.
Bland medlemmar i Pipes team fanns Richard Perle och Paul Wolfowitz, som senare var inblandade i USA:s kriminella verksamhet i Centralamerika samt i planering för det kriminella angreppet på Irak 2003.
Richard Pipes Team B inlämnade pliktenligt en rapport som konstaterade att CIA var ovetande om ett nytt hemligt sovjetiskt vapen – en ubåtsflotta som inte kunde upptäckas av USA:s dåvarande spaningsteknologi. Dessa båtar kunde segla in i USA:s farvatten och fira av kärnvapenbestyckade robotar som skulle ödelägga hela landet.
Det visade sig emellertid att Team B:s rapport var ren dikt. Det fanns inga dylika sovjetiska ubåtar. Dr. Anne Cahn på Arms Control and Disarmament Agency, 1977-1980: “Jag skulle säga att det hela var fantasi..” (Wikipedia)
Trots, eller kanske p. g. a. detta, blev Pipes utnämnd till medlem av National Security Council (NSC) under president Ronald Reagan. NSC är USA:s högsta beslutande organ. Dess verksamhet är hemlig, alltså vanliga amerikanska medborgare tillåts ingen insyn. Som NSC-medlem måste Pipes ha godkänt det kriminella angreppet på ön Grenada 1983.
Falsk bild av Oktoberrevolutionen
Pipes ”forskningsarbete” har lett fram till många böcker, inklusive The Russian Revolution (1990) som Forum för levande historia hänvisar till en källa för kunskap. Denna bok är full av falska påståenden. Som den propagandist han är, tar Pipes tydligt parti för tsar Niklas II, som var den levande symbolen för hänsynslöst förtryck av det ryska folket.
Pipes påstår att avrättningen av tsaren och hans familj ”förde mänskligheten för första gången över tröskeln till avsiktligt folkmord”. Detta kallas forskning. Pipes har inga kommentarer om avrättningen av kung Charles I under den engelska revolutionen på 1600-talet.
Pipes menar att Oktoberrevolutionen i Ryssland var en noggrant planerad sammansvärning som hade mycket litet stöd från folket, och att även detta stöd försvann inom ett år. Pipes påstående kan utan vidare avvisas som nonsens.
Pipes har också skrivit Property and Freedom (Egendom och Frihet) ett ohistoriskt pseudofilosofiskt verk i vilket han påstår att det finns en oskiljaktig länk (inseparable connection) mellan privat egendom (pengar, fastigheter, mark etc.) och frihet. Detta innebär att om Pipes har rätt så är många hundramiljontals fattiga människor i USA, Storbritannien och andra västländer inte fria, vilket är säkerligen inte hans mening.
Pipes broderade på detta tema i ett tal 2004, ”Property and Freedom: The Inseparable Connection” till ett möte av ”The Foundation for Economic Freedom”. Ett exempel på texten visar hans oförmåga att skilja verklighet från fantasi:
“In fact, every society of the past, whether as a tribe, community, or family, imposed claims on property, which was at that time land or cattle…Private property first began to emerge in ancient Israel.” (“Faktum är att alla gamla samhällen, oavsett om de var en stam, ett samfund eller en familj, gjorde anspråk på privat egendom… Privat egendom började uppstå först i gamla Israel”.)
Den första meningen är osanning, som framgår av elementära kunskaper i antropologi. Vidare fattar inte Pipes att om alla samhällen gör anspråk på privat egendom, och om privat egendom först började uppstå i gamla Israel, då kan det inte ha funnits några samhällen före Israel!
Pipes kommer till höjdpunkten i talet när han kallar den grekiske filosofen Platon för den första kommunisten i den intellektuella historien (”Plato, the first communist in intellectual history…”).
En förkortad version av talet finns på https://www.fee.org/publications/notes/notes/property.asp
