Flygbolaget SAS grundades 1946 genom ett beslut av de svenska, norska och danska nationella parlamenten. Beslutet kan anses vara genialt då befolkningsmängden i de skandinaviska länderna var för liten för att varje enskilt land skulle vara i behov ett enskilt nationellt flygbolag. Beslutet innebar också att SAS stod under demokratisk kontroll och skulle bli en viktig komponent i arbetet med att skapa en nationell infrastruktur i de skandinaviska länderna. Utvecklingen av SAS ägarbild har sedan starten förändrats i nyliberal anda genom att de skandinaviska länderna minskat sin ägarandel till förmån för privata intressen. Traditionell högerpolitik med stöld av gemensam egendom alltså. 2012 är ägarbilden den att svenska staten äger 21,4% av aktieinnehavet, Norge 14,3% samt Danmark 14,3%. Resterande 50 % ägs av privata intressen där familjen Wallenberg är den klart dominerande med 7,6 % av aktieinnehavet men även amerikanska intressen finns med, JP Morgan Bank äger 0,3 % av aktieinnehavet.
SAS befinner sig nu i akut ekonomisk kris med ett underskott på 3 miljarder och enligt uppgifter från företagsledningen är enda sättet att rädda SAS från konkurs att personalen sänker sina löner med 25 %. Detta hot om lönesänkningar för SAS personal är naturligtvis i första hand ett hot mot den egna personalen men innebär ett lika stort hot mot Sveriges alla arbetare då SAS genom detta hot vill ogiltigförklara gällande kollektivavtal. Skulle SAS lyckas med det, varför skulle då övriga arbetsköpare respektera kollektivavtalen på respektive avtalsområde. Allting följer EU:s krigspolitik mot de fackliga organisationerna och deras rätt att teckna fackliga avtal.
Sveriges Kommunistiska Parti delar inte den uppfattningen då vi är eviga motståndare till all form av högerpolitik. Vi inser att det är av ett nationellt intresse att det finns ett flygbolag som står under demokratisk kontroll för att säkerställa en miljömässig och säker flygtrafik nationellt och internationellt.
SKP kräver därför att den svenska riksdagen i egenskap av största och dominerande ägare tar sitt ansvar genom att rädda företaget genom ett ekonomiskt tillskott i nuvarande akuta läge. Vi kräver också att riksdagen utvecklar nya ägardirektiv för företaget och i samband med detta omgående entledigar nuvarande styrelse då den visat sig vara oduglig. I de nya ägardirektiven skall inrikesflygets utvecklig och beslut om destinationsorter ske i nära samarbete med den nationella planen för spårbunden trafik. Vissa inrikeslinjer för SAS måste sannolikt upphöra. Andra måste tillkomma. Att flyga inrikes mellan Stockholm och Göteborg är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Däremot är det fullt försvarbart med en flyglinje Göteborg- Stockholm- Kiruna.
Skulle riksdagens partier avvisa SKP:s krav om en utvecklig av SAS innebär det samtidigt att riksdagspartierna fortsätter sin livsfarliga politik genom att öppna upp flygmarknaden för allehanda oseriösa aktörer där Ryanair kan vara ett skräckexempel. Företagsledningen presenterade nyligen ett förslag för att ytterligare maximera profiten genom att ta bort säkerhetsutrustningen ombord. ”Man dör i alla fall vid en olycka”, som företagets VD uttryckte saken.
SKP tar ansvar för en långsiktig, ansvarsfull och demokratisk utveckling av en nationell infrastruktur där hela landet omfattas oavsett vad privata profitörer och deras megafoner anser.
Stockholm 11 november 2012
Sveriges Kommunistiska Parti
